Dödsfall

En bouppteckning är en skriftlig handling som ska upprättas om den avlidne var bosatt i Sverige vid sin bortgång. Bouppteckningen summerar bland annat den avlidnes tillgångar och skulder per dödsdagen. I handlingen ska även framgå information om diverse juridiska dokument av relevans för dödsboet och inför den kommande fördelningen av arvet. Dessutom behöver bouppteckningen innehålla information om dödsbodelägarna, vilka ofta består av den avlidnes närmsta släkt och/eller de personer eller organisationer som ska ärva enligt testamente. Finns efterarvingar ska även dessa noteras.

Det är inte tillåtet för dödsbodelägarna att själva upprätta en bouppteckning. Två utomstående personer, som har den juridiska kompetensen som fordras och som själva inte har intresse i dödsboet, krävs.Den person som har bäst kännedom om dödsboet, ofta en efterlevande partner eller ett barn till den avlidne, ska inta rollen som bouppgivare och är skyldig att vid ett sammanträde kallat bouppteckningsförrättning uppge information om allt som kan vara relevant för dödsboets förvaltning och avveckling. Förrättningen ska hållas senast tre månader efter dödsfallet och bouppteckningen ska vara färdigställd och insändas till Skatteverket efter ytterligare en månad.

Sedan bouppteckningen registrerats fungerar den som en legitimationshandling vilken visar att dödsbodelägarna har laglig rätt att vidta förvaltningsåtgärder i dödsboet.

Efter bouppteckningen har registrerats och dödsboförvaltningen avklarats är det dags att skifta arvet. För mer information om bouppteckning och dödsboförvaltning, se här [insert link] och här [insert link]. Arvskifte görs om möjligt genom ett avtal. Ett arvskiftesavtal är ett civilrättsligt avtal som bör vara så detaljerat som möjligt och som i korta drag stadgar hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas mellan dödsbodelägarna. Alla frågeställningar och juridiska aspekter behöver regleras i avtalet. Lämnas viktiga juridiska frågor därhän, finns en risk att det bristfälliga arvskiftet i framtiden leder till osäkerhet, problem och tvister mellan dödsbodelägarna.

Består dödsboet endast av en dödsbodelägare, finns det inget krav på arvskifte. Dödsboet anses då upphöra i samband med att bouppteckningen registrerats och dödsbodelägaren ärver den avlidne med stöd direkt av bouppteckningen.

Eftersom ett avtal är ett frivilligt åtagande, är det nödvändigt att dödsbodelägarna är överens om hur fördelningen av arvet ska ske. Har den avlidne efterlämnat ett testamente, ska fördelningen av kvarlåtenskapen ske i enlighet med förordnandet.

Kan dödsbodelägarna inte enas om arvsfördelningen i ett avtal, eller om testamentets formulering leder till tolkningssvårigheter, finns en möjlighet att till tingsrätten ansöka om boutredningsman eller skiftesman som i stället har behörighet att besluta om arvskifte.

Var den avlidne gift vid sin bortgång, ska bodelning ske innan arvskifte kan ske. Någon särskild tidsfrist för arvskifte finns inte. Arvet ska skiftas först när dödsboet är utrett och dödsbodelägarna är överens, hur lång tid det tar beror på det enskilda fallet.

Så snart en person avlider uppstår ett dödsbo efter nämnda person. Dödsboet behöver förvaltas och dödsbodelägarna ansvarar för denna förvaltning. Förvaltning av dödsbo innefattar bland annat betalning av fakturor, uppsägning av abonnemang och prenumerationer, upprättande och ingivande av inkomstdeklaration, försäljning av fordon, bohag och lösöre, tömning och städning av bostad samt försäljning av densamma. Processen är många gånger komplex.

Samtliga förvaltningsåtgärder måste som utgångspunkt godkännas av samtliga dödsbodelägare. Kan dödsbodelägarna inte komma överens om hur dödsboet ska förvaltas, behöver en boutredningsman utses.

Beroende på dödsboets storlek, de olika egendomsslag dödsboet innehåller, skuldernas storlek och omfattning, försäljning av svårsålda fastigheter och dylikt, är det inte ovanligt att förvaltningen behöver pågå under en längre tid.

I vissa fall kan dödsbodelägarna komma överens om att dödsboet inte ska skiftas, utan att dödsboet ska leva kvar under en viss tidsperiod. Det kallas för ett oskiftat dödsbo. Denna möjlighet utnyttjas och får betydelse främst om dödsboets företag, skogs- eller jordbruk ska drivas vidare med dödsboet som ägare. Anledningen till att man väljer att låta ett dödsbo vara oskiftat handlar ofta om att det kan finnas skattemässiga fördelar i den typ av dödsbo där den avlidne drivit någon form av verksamhet.

Skulle dödsbodelägarna vara överens om att låta dödsboet vara oskiftat och drivas vidare under en viss period, behöver ett så kallat avtal om samlevnad i oskiftat dödsbo upprättas och signeras av samtliga delägare. Avtalet bör reglera frågor såsom vem eller vilka som ansvarar för att förvalta dödsboet framledes, på vilket sätt förvaltningen ska ske, vem som tecknar dödsboets firma, hur eventuell avkastning ska användas eller fördelas, hur länge avtalet ska gälla och hur uppsägning av avtalet ska ske m.m.

Boutredningsmannauppdrag är många gånger komplexa och kräver god juridisk kunskap. En boutredningsman är objektiv gentemot dödsbodelägarna och har till uppgift att både förvalta och skifta dödsboet. Boutredningsmannen företräder bland annat dödsboet gentemot tredje man, ska se till att egendom avyttras, fakturor betalas och abonnemang och prenumerationer sägas upp. Boutredningsmannen ansvarar vidare för att förhandla med dödsboets borgenärer, om det skulle visa sig att dödsboets skulder överstiger dess tillgångar. För fler exempel på förvaltningsåtgärder som boutredningsmannen ansvarar för, se avveckling och förvaltning av dödsbo. När dödsboet är slutligt utrett ska boutredningsmannen tillse att ett arvskifte kommer till stånd, antingen genom avtal eller genom tvångsbeslut. Tvistiga frågor av betydelse för arvskiftet, som inte är föremål för rättegång, får boutredningsmannen utreda och besluta i. Boutredningsmannen ansvarar därefter även för att arvskiftet verkställs, det vill säga fördelas ut till dödsbodelägarna i enlighet med arvskiftet.

Till skillnad från boutredningsmannens uppdrag har skiftesmannen inte som uppdrag att förvalta dödsboet. Skiftesmannens uppdrag är att pröva sådana tvistiga frågor som är av betydelse för arvskiftet och som inte är föremål för rättegång samt att upprätta en arvskifteshandling utifrån de tillgångar och skulder som finns i boet, i många fall med beaktande av den avlidnes testamente som kan vara svårtolkat. Det är sedan dödsbodelägarna själva som ansvarar för att verkställa arvskiftet, dvs. fördela arvet i enlighet med det av skiftesmannen upprättade arvskiftet. Skiftesmannauppdrag är många gånger komplexa och kräver god juridisk kunskap.

Som skiftesman har man inte mandat att hjälpa till med till exempel försäljning av egendom, betalning av fakturor och förhandling med borgenärer. Önskar dödsbodelägarna hjälp med till exempel detta, krävs att en boutredningsman utses.